Tag Archives: Fredag

Sjukskriven och kaos

Det var sånt kaos igår så jag vet inte ens vart jag ska börja. Från början antar jag.

Fick ett mail ifrån min psykiatriker igår att öppenvården vägrar att ta emot mig och hänvisade mig till vårdcentralen. För att jag är för frisk. Seriöst?!? Jag har en diagnos jag får dras med hela livet som alltid kommer att finnas där, och enda anledningen till att jag funkar så pass bra som jag gör är ju pga den medicin jag äter. Ta bort den medicinen och öppenvården kommer att efter en månad att välkomna mig med öppna armar och röda mattan för att jag kommer att vara så dålig.

Men eftersom jag ändå skulle till vårdcentralen tänkte jag att fine, då tar jag upp det med den läkaren då. Vi började med anledningen till att jag var där. Han lyssnade på hjärta och lungor, kollade blodtrycket som var perfekt och så fick jag göra balanstest som misslyckades rätt bra. Känner mig inte yr, men väldigt ofta ostadig, som att det gungar. Efter det var det dags för provtagning. Det enda de kunde se var att det är ingen infektion, resten var de tvungen att skicka till lab så de provsvaren dröjer lite. Sen var det det här med min medcin. Som de pga min diagnos vägrar att ta i med tång typ. Så jag är alltså för frisk för öppenvården men sjuk för vårdcentralen. Det lät ju toppen verkligen! Hans rekommendation var att jag skulle maila min läkare som ska sluta, be om recept så jag klarar mig resten av året och sen söka läkare i nån annan stad.

Åkte till jobbet och lämnade sjukintyget som gäller nästa vecka också och sen hem och försökte hitta en privat läkare. Det måste vara en som är knuten till landstinget så att det går under högkostnadsskyddet, för annars har jag inte råd. Då kan ett besök kosta över tusen kronor. Det fanns en i hela landstinget förutom min läkare. I Norrköping. Och hon tar inte emot nya patienter.

Där och då började jag bli riktigt förbannad. Det ska alltså vara mitt ansvar att se till att jag får den hjälp jag behöver för att fortsätta att må så här bra, och inte sjukvårdens, som borde ha ansvaret över mitt mående? Hell no! Det går jag inte med på. Så då gjorde Lilith det Lilith alltid gör. Istället för att ringa klinikchefen, eller nån mellanchef ringde jag direkt till verksamhetschefen för psykiatrin. Som satt i möte. Men han ringde upp efter ett tag och jag förklarade varför jag ringde och han sa att så får det absolut inte gå till. Psykiatrin kan aldrig vägra att ta emot mig med motiveringen att jag är för frisk. Jag har varit patient hos psykiatrin så länge jag kan minnas, och enda anledningen till att jag är så ”frisk” nu är ju pga mina mediciner. Försvinner kontakten med en läkare så att mina recept inte blir förnyade så försvinner det friska rätt fort. Jag har som sagt en diagnos jag kommer få leva med resten av livet och äta medicin för att hålla under kontroll resten av livet. Verksamhetschefen var ute på språng mellan två möten så han bad mig att skicka ett sms med mitt personnummer så skulle han ta itu med det här. Jag vet att det betyder inte att jag kommer att få komma till öppenvården, men det betyder att för tillfället tar nån annan fighten åt mig.

Ringde även min gamla vårdcentral. Hon tyckte också det lät väldigt konstigt att min nya vårdcentral inte ville hjälpa mig. Man behöver ingen specialistutbildning för att begära in min journal ifrån min läkare, läsa den, se varför jag äter den medicin jag gör och förnya mina recept. Så hon sa att jag är välkommen tillbaka till dem, och de har även en konsulterande psykiatriker som deras läkare kan fråga om råd om de är osäkra om nån diagnos eller medicin. Tyvärr var alla tider bokade, men varje onsdag får de nya tider en vecka framåt så hon rekommenderade att jag ringer dem på onsdag morgon så skulle hon boka in mig på ett läkarbesök. Problemet är bara att då blir det ett besök vecka 27, och jag är inte säker på att jag har medicin så att det räcker tills dess. Men i värsta fall får jag väl förklara det när jag ringer på onsdag. De behöver ju inte skriva ut ett 100-pack som min läkare brukar göra utan bara så att jag klarar mig tills vecka 27. Men det löser sig alltid.

Efter allt det där var jag totalt slut så eftermiddagen tillbringade jag på soffan tills Kalle kom, jag bjöd honom på mat. Han gör så mycket för oss hela familjen så det minsta jag kan göra är att bjuda på mat ibland.

När alarmet ringde i morse var jag helt död. Bara för att jag är sjukskriven betyder det inte att ett alarm inte ringer på morgonen. Jag måste ju få upp Leo. Så det var bara att kliva upp och väcka honom och sen placera sig i soffan. När J kom upp var jag mer sovande än vaken så han körde mig i säng och jag somnade om runt åtta tror jag. Jag hörde i alla fall ytterdörren stängas två gånger och det gör den när alla går vid klockan åtta.

Klockan tio ringde J för att se om jag var vaken som jag bett honom göra igår. Vilket jag var, men hade inte orkat röra mig än. Han hade varit gullig och laddat kaffebryggaren så det var bara att gå upp och knäppa igång den och när jag kom in ifrån balkongen igen efter morgonciggen var kaffet klart.

I eftermiddag får jag besök av Linda. Det var så otroligt länge sen så vi har en hel del vi behöver skvallra ikapp om. En gång i tiden var vi så otroligt nära varandra men av olika anledningar som jag inte vill gå in på här, vill inte hänga ut nån, så är vi inte det längre. Vi har mest lite sporadisk kontakt då och då. Men idag en liten stund efter lunch kommer hon över på kaffe.

Innan det har jag lite jag tänkt hinna med här hemma. Ska köra igång en tvätt, plocka lite osv. Sånt där som man gör dagligen. Men först ska jag bli klar med morgonkaffet.

Livets dryck

Världens bästa fredagssällskap

Det har varit några dagars tystnad ifrån mig. Jag har varit så slut att jag valt att sova så länge som möjligt på morgonen så att jag bara haft tid att göra mig i ordning innan det är dags att åka till jobbet. Har trott att jag har en rejäl förkylning på gång för jag har varit snorig och trött. Tills jag kom på att jag skulle kolla pollenhalter och såg att just nu är det väldigt mycket björk. Så där fick det sin förklaring. Måste handla ny medicin när vi åker och handlar i morgon för min är helt slut.

När Kalle hade slutat igår och gjort allt han skulle göra efter jobbet hämtade han upp mig och så åkte vi till affären så att jag kunde hämta ut paket. Det var nämligen ett paket som var så stort att jag omöjligt kunnat gå med det hem, även om det inte var speciellt tungt. Allt som allt var det sex stycken paket. Det var en cykelkorg och refill-värmeljus ifrån Clas, böcker till trollen ifrån Bokus, filmer till trollen ifrån cdon, nya arbetsskor till mig, kläder till trollen ifrån hm, engelska böcker till mig ifrån Awesome books och lite grejer ifrån Apotea. Jag måste erkänna att jag kände mig lite dum när jag stod där i kassan till paketutlämningen och rabblade nr efter nr på det jag skulle hämta ut. Hon måste trott att jag var shopoholic haha. Men det är så det blir när man inte har tid att hämta ut det allt eftersom det kommer som jag gjorde förut. Nu när jag jobbar så finns inte riktigt tiden till att hämta ut sånt efter jobbet utan det får vänta till helgen.

Senare mötte jag och J upp Rasmus och hans flickvän vid pizzerian som ligger halvvägs mellan mig och Rasmus, köpte med oss mat och sen gick vi hem till mig och käkade. Efter det spelade vi Cards Against Humanity och som alltid var det otroligt mycket skratt under tiden. Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att tillbringa en fredagskväll på än med tre människor jag älskar att spendera tid med. Rasmus och hans flickvän gick hem runt klockan nio eller nåt sånt och då kröp jag och J ner i sängen och kollade serier till strax efter midnatt när vi båda var på väg att somna. Eller ja, J slumrade till emot slutet så när det vi tittade på var slut bestämde jag att vi skulle göra oss i ordning och lägga oss.

Vaknade första gången strax efter klockan sex och gick ut och rökte. Helt underbart att det äntligen är så varmt att man vid den tiden kan sitta på balkongen utan att frysa ihjäl. Kände att jag nog hade kunnat starta kaffebryggaren, men vägrar att gå upp den tiden på en lördag. Så jag kröp ner i sängen igen och lyckades somna om och sov till strax efter klockan tio. Mycket bättre.

Idag ska jag äntligen hem till världens bästa Sara! Det var evigheter sen jag var där sist. Då var hennes lilla bara några veckor gammal, och nu är hon så stor att hon står med stöd. Jag tänkte först cykla dit men tänkte om rätt fort. Det är ändå på andra sidan stan så jag tar hellre bussen. Den går direkt utanför min dörr hela vägen fram nästan till hennes dörr. Då kan jag lyssna på musik under tiden och läsa lite. Men risken finns att jag blir så totalt inne i boken att jag åker för långt. Så Sara, om jag inte dyker upp när jag ska sitter jag kvar på bussen totalt försjunken i min bok. Då dyker jag upp så fort kapitlet är slut. 🙂 Under tiden jag är iväg ska J iväg och fira sin mamma som fyller i morgon. Frågan är ju hur vi gör med middag när varken han eller jag vet när vi kommer hem. Får väl ta fram kyckling för att tina, i värsta fall får den ligga kvar i kylskåpet tills i morgon så äter vi den då.

Kvällen kommer nog att tillbringas i sängen. Jag har för mig att vi kom överens om att vi ska se skräckfilm ikväll. Jag är inte helt säker på varför jag ens gick med på det för jag kommer att vara livrädd efteråt. Alltid när vi har sett skräckfilm måste J följa med mig precis överallt. Ska jag röka måste han följa med, och gå först. Ska jag på toa får han först kolla in i badrummet och dra undan duschdraperiet så ingen gömmer sig i badkaret och sen även kolla under badkaret så ingen gömmer sig där. Sen får han vänta precis utanför medans jag med jämna mellanrum frågar genom dörren om han fortfarande lever. Jo, jag lovar, jag är vuxen. 🙂

(inlägget innehåller affiliatelänkar)

Modigt medarbetarskap och kedjetäcke

Att bara sova fem timmar per natt i en vecka är inget jag rekommenderar. Jag är helt död! Aldrig har väl en helg varit så efterlängtad som nu, men den blir inte det minsta lugn och mycket tid för att bara slappa. Men jag får i alla fall sovmorgon och det är väldigt tacksamt.

Idag ska jag vara på utbildning hela dagen. Modigt medarbetarskap. Som jag inte har nån aning om vad det är egentligen. Vet bara att alla nyanställda inom kommunen måste gå den. Kan ju inte påstå att jag känner för det. Jag är inte gjord för att sitta ner en hel dag och lyssna och anteckna. Jag behöver röra mig och få använda kroppen minst lika mycket som huvudet. Och det kommer inte heller att finnas ett konstant flöde av kaffe, vilket är livsviktigt för mig.

Leo fick ju hem sitt kedjetäcke igår. Han har alltid haft problem med sömnen, främst med att komma till ro, vilket gör att han går upp minst en gång per kväll efter läggdags, gärna fler. Vi skulle få ett på 6 kg, men det här var på 10 kg så jag kände mig väldigt tveksam. Men det verkar funka för han klev inte upp en enda gång igår kväll. Och när jag väckte honom i morse låg han för första gången under täcket, i vanliga fall har han inte täcket på sig när han sover. Han ville inte alls gå upp utan ville ligga kvar under täcket för alltid. Så det lutar åt att vi även ber om en kedjeväst åt honom. Jag och Leo kom överens om att han testar täcket fram tills han ska till pappa nästa vecka och efter det gör vi en utvärdering och kommer fram till om vi ska be om en kedjeväst också som han kan ha här hemma för att varva ner och slappna av innan läggdags.

Jag slutar vid fyra idag, precis som jag brukar men kommer ändå hem senare eftersom utbildningen är i andra änden av stan. Jag brukar ju cykla till jobbet på under fem minuter men nu kommer det att ta bra mycket längre tid. Jag tänkte först ta bussen, för det är en bra bit att cykla men konstaterade att då kommer jag åka mitt i rusningstrafiken och då tar det en evighet att komma hem med buss. Så cykel it is. Tur man har musik i öronen så det flyter på bättre att cykla.

Så här pigg är man efter fem timmars sömn per natt i en vecka

Ljuvliga pms

Igår var ingen rolig dag. Inte det minsta. Inte för att något speciellt hände, utan för att jag mitt ifrån ingenstans fick världens pms. Jag hade kunnat strypa alla som ens visade sig typ. Det räckte med att någon andades för högt så ville jag skrika och slå. Men så får man inte bete sig när man är vuxen, utan då får man vackert stänga in sig på kontoret och hoppas att ingen kommer in och säger mer än tre ord innan de går ut. Egentligen borde jag ha gått hem och stannat hemma några dagar tills det värsta är över, men det är det där med karensdag. Det har jag helt enkelt inte råd med och undviker det så långt det är möjligt.

När jag kom hem fixade jag med tvätten och sen slog jag mig ner i soffan. Varnade familjen om att jag har pms så alla var som tysta små änglar. Nåt bra kom det alltså ur det. 🙂 Men jag misstänkte att det var ingen bra idé att göra fläskfilégryta för jag ska nog inte vara i närheten av vassa knivar, så det fick bli matlåda till middag. Ingen protesterade ens, trots att Leo i vanliga fall brukar få ett utbrott när vi ska äta matlåda.

Efter maten duschade jag och sen kröp Maja och jag ihop i soffan och kollade ett avsnitt Gilmore Girls som vi alltid gör de kvällar hon inte har träning. Man får passa på att få egentid när det finns små luckor.

Sen kröp jag och J ner i sängen och kollade serier innan det var dags att sova. För en gångs skull somnade jag nog faktiskt i hyfsad tid, tror att hon i alla fall var före elva.

Idag är mitt hemska humör lite bättre, i alla fall för tillfället, men istället har jag en hemsk huvudvärk. Men förhoppningsvis kan den i alla fall lindras lite när jag kommer till jobbet och får hälla upp dagens första mugg med kaffe.

När jag slutat cyklar jag till Ica och möter upp trollen för att handla inför helgen, sen hem och sen är det snart dags att fixa middag. Idag tror jag att jag vågar mig på att göra fläskfilégryta till middag. Jag är fortfarande lite småsur, men inte ens i närheten av hur jag var igår. Fast å andra sidan kan det ändras rätt snabbt med pms. Oh joy.

I don’t need therapy

Igår blev en rätt lugn dag. Jag hade egentligen massor jag kunde ha gjort, som jag inte hann med att grovstäda förra gången jag var hemma med Leo, men kände helt enkelt inte för det så jag hoppade över det. Istället spenderade jag bland annat över en timma i telefon med Sara och filosoferade om livet, kärleken och lite sånt. Hon är en sån person som det kan gå veckor utan att vi pratar i telefon, men när vi väl gör det är det som om vi pratade igår och vi bara fortsätter.

Det blev inget Gilmore Girls för mig och Maja igår kväll. Vi hamnade i så sjukt intressanta samtal att vi hellre fortsatte med dem. Det började strax innan maten, höll på genom hela middagen och fortsatte fram tills hon skulle lägga sig. Jag älskar att mina barn blir äldre, man kan samtala med dem på en helt annan nivå och så sjukt intressanta saker. Jag känner ingen längtan alls efter att de skulle vara små igen. Visst, småbarnsåren är helt underbara, absolut. Men nu när de blir äldre, och man kan samtala om sånt man själv tycker är intressant, diskutera böcker som båda har läst, se filmer och serier som båda gillar osv, det är det bästa som finns. Man får en helt annan kontakt än när de är små. Sen att de är halvt självgående är inte heller nån nackdel precis.

I morse vaknade jag första gången vid halv sju nånting. Klev upp och tog en cigg, och kände att huvudvärken från igår var kvar så jag gick tillbaka till sängen. Lyckades så småningom somna om, men drömde en hemsk mardröm så ingen var mer glad än jag när jag äntligen vaknade. Även om huvudvärken hade blivit värre. Jag hoppas att kaffet ska råda bot på det.

Fram tills huvudvärken lagt sig kommer det att bli väldigt lugnt, minsta rörelse gör att det känns som om huvudet ska explodera. Och eftersom jag redan äter medicin dagligen, vill jag undvika mer än det jag redan äter om det inte är absolut nödvändigt.När Maja slutat skolan, vilket hon gör lite tidigare idag, så ska vi gå till affären och handla det som behövs inför helgen. Så nån gång innan klockan två är det bra om jag får ihop en inköpslista, som jag ändå aldrig håller mig till för när vi väl är där kommer jag på massor jag nog borde handla haha. Men ser mer inköpslistan som en utgångspunkt. 🙂 Vi ska även hämta ut filmerna vi beställde som har kommit som inte gick ner i brevlådan. Vilket betyder att Leo kommer sitta klistrad vid sin tv hela helgen, eftersom han beställde hela Twilight-boxen. Och eftersom Maja har träning ikväll så gissar jag på att jag och J kommer placera oss i sängen med serier. Finns ingen mening med att sitta i soffan och glo på tv om Maja inte är hemma och Leo ligger i sängen inne på sitt rum.

Ett bra exempel på när jag och Sara pratar med varandra

Det här med att vara barnledig

Igår var en rätt seg dag. Inte överdrivet mycket att göra på jobbet nu i några dagar. Men nu är det snart ny månad, och då kommer det att vara massor istället. Men tiden går så sakta när det är så här lugnt och dagarna känns extra långa. Så ingen var gladare än jag när klockan var fyra så att jag fick åka hem.

När jag kommer hem är det ingen Leo hemma, så jag messar Maja, som inte heller är hemma. Till slut ringer jag henne och ber henne gå till öppna verksamheten och kolla efter om Leo är där. Hon svarar att han är med henne och hennes kompis, de är ute på skolgården och spelar basket. Puh. Nästa gång får de gärna höra av sig om att de går ut så att jag slipper undra om något hänt.

Jag tog itu med tvätten när jag kom hem och sen var det dags att fixa mat. Majas kompis skulle äta med oss så det blev mycket skratt och trams vid matbordet, som alltid när hon är här. De är så härliga ihop, det är skratt precis hela tiden. Det är därför jag aldrig säger nej när Maja frågar om hennes kompis får vara här.

När Leo hade lagt sig kröp Maja och jag ihop i soffan för ett avsnitt Gilmore Girls och sen var det sängen för Maja också. Jag var trött och hade ont i huvudet så jag och J kröp också ner i sängen och det tog inte överdrivet lång tid innan jag somnade.

Idag ska trollen till sin pappa och det kommer att bli tomt och tyst hemma tills de kommer hem igen. Jag kommer aldrig nånsin vänja mig vid att de inte är hemma mellan varven och jag kommer nog aldrig nånsin att tycka att det är skönt att vara barnledig mer än några timmar. Men jag och J har planerat att på lördag ska vi ligga i sängen hela dagen och bara göra ingenting, kolla serier och filmer är vad vi ska roa oss med. Det är väl den enda fördelen med att vara barnledig, att man kan göra sånt ibland.

När man vill vara en bitch, men inte borde

Gud så jag slet igår. Fem timmar oavbrutet höll jag på att storstäda. Bland annat rensade jag i klädkammaren = skrubben som gud glömde. Bara det tog säkert nästan en timma, och resulterade i fem vändor till soprummet. Fem timmars slit, i kombination med att jag vaknat typ kvart över sex, i kombination med trolig pms gjorde inte Lilith till den mest glada varelsen på denna jord. Men jag hade garderat mig och redan på förmiddagen skickat mess till J och bett honom om ursäkt om jag råkade vara en bitch under dagen. Vilket jag faktiskt inte var. Jag var nära ett hysteriskt utbrott efter maten. Jag hade som sagt gått upp kvart över sex, storstädat i över fem timmar, sen gjort allt det andra som att tvätta, laga mat osv och tyckte väl då att han i alla fall kunde ha erbjudit sig att diska grytan efter maten. Istället för att hoppa i mysbyxor och sätta sig i soffan och gosa med katten. Men jag bet ihop, diskade grythelvetet själv och torkade av alla bänkytor i köket och sen gick jag och bäddade ner mig med mina serier.

Efter ett tag kom J in och gjorde mig sällskap i sovrummet och jag tror inte att jag sa ett ord på hela kvällen. Inte för att vara otrevlig, utan för att jag känner mig själv och vet att om jag hade gjort det hade jag även startat ett bråk, för det fanns inte en chans i helvete att jag skulle kunnat vara trevlig och kärleksfull. Den där grytan störde mig som fan. Pms som sagt. Så jag bet ihop, men kan villigt erkänna att det inte var det lättaste. Så ingen var nog gladare än jag när det äntligen var dags att sova. Vilket blev rätt tidigt, för även om jag är hemma med hängig Leo idag också och därför har sovmorgon så var jag helt slut av dagen.

Idag tänkte jag ta sista rycket här hemma. Bland annat göra balkongen redo för våren. Sen ska jag skura lite skåpsluckor och lite annat smått och gott. Sen tror jag att jag har fått allt gjort. Ja, det vardagliga som att tvätta och sånt ska också göras.

När Maja slutar ska vi till Ica och handla inför helgen. Fredagsmys, lördagsgodis och såna grejer. Sånt som är livsnödvändigt när man är 10 och 12 år helt enkelt. Kan bli skönt för Leo att komma ut lite och få studsa av sig på väg till och från Ica.

J har bara skola på eftermiddagen idag. Nånting om att andra skolor/klasser/whatever skulle komma och kolla hur de arbetar så de går mellan 13-18. Så jag ska leka duktig hemmafru och ställa in hans middag i kylen så han kan värma den, för han har mest troligt inte hunnit hit tills vi ska äta.

Mitt humör igår

Psykoterapi

Mötet igår gick jättebra. Nu har vi rett ut både hur det blir med semestern och ny stol. Hittade en annan stol jag kunde ta så länge, och den funkade hyfsat. De gamla stolarna får jag ju mer ont i ryggen av än när jag står, men med den här kunde jag faktiskt sitta ner den sista timman utan att få mer ont.

Och jag är så glad över att vi bytt korridor. Den nya delar vi ju med LSS och de är så mycket roligare. Jag har alltid trivts på jobbet, men nu trivs jag ännu mer. Det kan ju inte bli bättre än så.

Jag sov som en riktig kratta i natt. Eller ja, inte hela natten. Första delen av natten sov jag rätt bra. Andra delen, not so much. Jag vaknade först vid fyra och det tog en hel evighet att somna om. Sen när jag väl lyckats somna om så vaknade jag igen tjugo i sex och då gav jag upp och klev upp. Enda fördelen med det är att jag kommer få mer plus på min flex. Vilket kommer att behövas nu när jag äntligen fått tid till terapeuten på vårdcentralen. Nästa vecka ska jag vara där. Så får vi se hur det går. Jag vill ju verkligen att hen ska kunna hjälpa mig, men eftersom det är psykodynamisk terapi är jag lite tveksam till det. Men funkar det inte så vet hen var jag ska vända mig. Jag vill bara ta itu med det här och få det bra.

Idag kommer att bli en lång dag, så det är extra skönt att det är fredag. Idag kan jag inte sluta vid fyra som jag gör annars. Eller jo, jag kan, absolut. Men eftersom trollen åker till sin pappa tänkte jag jobba till i alla fall klockan fem, så slipper jag en timmas minus på flexen. Och som sagt, all flex behövs just nu.

Nu blir det ett nytt väntrum en gång i veckan

Världens bästa fredagssällkap

Igår försov jag mig, rejält. Hann inte ens starta datorn för att se vilka serier som kommit utan det var bara att göra sig i ordning och åka till jobbet. Och med en sån start brukar resten av dagen följa i ungefär samma spår. Vilket den gjorde.

På jobbet var det dags att börja boxa ihop alla akter ifrån 2016 för att få ut dem i arkivet. Jag höll på i stort sett hela dagen och hann inte få undan ens en tredjedel. En av anledningarna till att jag trivs så bra på jobbet är att det är väldigt varierande, jag gillar inte att bara göra en och samma sak dag efter dag efter dag. Så att stå och stoppa akter i boxar och märka dem en hel dag var långt ifrån kul. Det kommer att ta några dagar att bli helt klar.

Det enda roliga med arbetsdagen igår var att Rasmus messade och frågade om jag och J ville komma över på kvällen. De hade nåt spel som tydligen skulle vara kul de tyckte att vi kunde spela. Jag säger aldrig nej till att umgås med Rasmus så jag sa ja, och sen messade jag J för att upplysa honom om att vi hade planer på kvällen. 🙂 Så snäll är jag, som upplyser honom om det istället för att fråga honom om han vill haha.

Som tur var så hade jag tillräckligt mycket flex för att kunna sluta redan klockan tre, två timmar tidigare. Missade precis bussen så jag tog en promenad hem. Hade jag väntat på nästa buss hade det tagit ungefär en kvart innan jag var hemma, och går jag är jag hemma på tio minuter. När jag kom hem satte vi igång med att få bort allt julpynt. Jaaa, jag vet, jag borde gjort det för länge sen, februari är ju snart slut. Men efter jobbet har jag helt enkelt inte varken orkat eller haft tid, och på helgerna har jag inte haft lust.

Nu när vi var två tog det ungefär en timma att få bort allt. I takt med att vi fick bort julpyntet, och fick fram det som jag packat ner för att få plats med julpyntet insåg jag att det var väldigt mycket där som jag inte ens tycker om. Fula gamla ljuslyktor ifrån IKEA som är typ 15 år gamla som tappat färg och är sotiga. Så jag kastade en hel del och behöll bara mina favoriter. Gardinerna fick vara kvar tills jag strukit de som ska upp. Vilket jag antar blir i morgon.

Vi hann med en stund i soffan innan det var dags att bege sig emot Rasmus. Det är tur att han bor hyfsat nära för hjälp vad jag frös, trots två lager kläder. Vi var där i ungefär två timmar. Vi spelade spel, åt kladdkaka och hade det trevligt. Runt nio gick vi hem. Vi smet in på pizzerian på vägen och köpte med oss två pizzor.

Efter att vi hade ätit kröp vi ner i sängen och kollade lite serier. Och trots att jag fortfarande hade två lager kläder på mig, och låg under täcket så kunde jag inte sluta frysa. Jag blev varm lagom tills det var dags att sova som tur var.

Idag tog vi en riktig sovmorgon. Jag vaknade första gången vid nio och gick upp och tog en cigg. Jag kände mig inte pigg, men tillräckligt pigg för att inte kunna somna om, så jag funderade på om jag skulle starta kaffebryggaren. Men kom fram till att även om jag inte kan somna om vore det ändå skönt att krypa ner i sängen en liten stund till, så det gjorde jag. Och somnade ändå efter ett tag och så sov jag ett bra tag till.

Idag ska vi bara ta det lugnt, fram tills ikväll när jag ska iväg en stund. Föräldrarna till tjejerna i basketlaget ska ut och käka ihop, ett väldigt trevligt initiativ. Och även om Kalle inte är förälder är det givet att han ska med, då han är den som kör Maja till träningarna, går på alla matcher osv. Däremot ska inte K med, nån som är förvånad? Själv gör det mig ingenting, för att tillbringa en lördagkväll med honom är inte precis nåt som jag har nån större lust med, och jag är säker på att han känner ungefär det samma om mig så då är alla nöjda och glada.

Världens roligaste spel

Oväntat ledig

Igår på jobbet satt vi och fikade på eftermiddagen när Leo ringde. Han brukar göra det ibland för att fråga om han får gå hem till nån kompis. Men inte den här gången. Han hade stukat foten och hade jätteont. Så det var bara att anmäla VAB och åka och hämta honom. Stackaren hade så ont att han knappt kunde gå. Det som gjorde mig riktigt upprörd var att han gjort sig illa rätt tidigt på dagen och då gått till skolsyster. Hon hade konstaterat att den var stukad, lindat den och sen bara skickat iväg honom på lektion trots att han hade jätteont och knappt kan stödja på foten. Och den var jättesvullen, vilket betyder att han bör ha den i högläge tills svullnaden gått ner. Men skolsyster hade sagt att han bör stödja på foten och använda den så mycket han kan. Vilket är det sista han borde göra för att inte skada fotleden mer. Så jag skickade iväg ett arg mail tills hans lärare om att det är fruktansvärt att ingen ringt mig så att jag fick komma och hämta honom. Eftersom det gick så många timmar mellan att han stukade den och gjorde som skolsyster sa och använde foten så mycket som möjligt trots att det gjorde ont, och tills jag hämtade honom och placerade honom med foten i högläge så kan det ha resulterat i att stukningen tar längre tid på sig att läka. Till och med jag som inte har nån medicinsk utbildning vet att man ska ha foten i högläge om den är svullen. Men tydligen inte skolsyster som ändå ska ha medicinsk utbildning. Skrämmande. Men det var ju samma sak med Maja när hon stukade foten. Det slutade med att hon fick ha den i högläge i 48 timmar för att svullnaden inte gick ner.

Så idag fick det bli VAB för han har fortfarande jätteont och är svullen, så han ligger i soffan med foten i högläge. Det enda bra med det här är att jag fick lite sovmorgon idag. Vilket behövdes för jag har sovit sjukt dåligt, som jag alltid gör när jag sover ensam. Somnade riktigt sent, vaknade en eller två gånger i timman fram tills klockan åtta när jag faktiskt fick nån timmas oavbruten sömn. Så jag är inte överdrivet pigg idag.

När Maja slutar för dagen ska vi till Ica och handla inför helgen. Leo får vackert stanna hemma i soffan så handlar jag det han vill ha. Sen blir det tvätta lite, köra en disk efter lunch eftersom jag var för trött för det igår och lite annat. Sen är det dags att fixa middag, ta hand om köket igen, ta en dusch och sen får jag ta kväll. Med mina serier som kom i natt som jag ska se. Ensam. Får sova utan i natt också. Men i morgon, då slipper jag äntligen sova ensam, i en hel vecka!

Ont och med foten i högläge