Tag Archives: Onsdag

När man råkar göra om hemma

Rasmus har köpt ett nytt databord och undrade om jag visste nån som ville köpa hans gamla. Jag vet att Maja är på jakt efter ett nytt så jag frågade henne. Men eftersom min dotter är en datanerd behöver hon ett stort databord så hon sa nej.

Jag har ju däremot behov av ett som är mindre än det jag har för så småningom har jag tänkt köpa en ny tv-möbel, och den får inte plats om jag har mitt stora databord. Så jag har bestämt mig för ett litet hörnbord med en överdel med hyllor för att få plats med allt. Rasmus hade ett hörndatabord. Utan hyllor. Men å andra sidan skulle det bli mycket billigare att köpa hans gamla än att köpa det jag hade sett ut. Så jag slog till, hur jag skulle få plats med allt löste sig nog.

JO kom över med databordet under dagen medans Rasmus jobbade. Sen var det dags att försöka att hitta plats för allt. Som tur var så är det i alla fall två hyllor under som jag kan ha skrivare och lite annat på. Så efter ett litet tag hade allt hittat sin plats. Men nu känns mitt vardagsrum jättekonstigt. Jag har ju haft mitt stora databord i ungefär sju år. Men jag vänjer mig så småningom. Och nu får min tv-möbel plats när jag skaffar den. Enda problemet är att min hdmikabel som går ifrån tvn till datorn inte räckte. Men Kalle hittade en ny att beställa för typ inga pengar alls så nu är den beställd. Det är inte så akut.

Jag bjöd Rasmus och JO på mat som tack för att JO körde över databordet. Efter middagen åkte de hem och jag hoppade in i duschen. Resten av kvällen tillbringades i soffan.

Idag blir det en rätt lugn dag. Jag har inga större planer förutom att fixa tvätten. Så det blir nog en hel del tid till att sätta mig i soffan med en bok. J ska iväg ett tag så då blir det bara jag och katterna. Jag ska göra en playlist tills i morgon.

Nya datorhörnet

Lite stressigt kanske

Jag kan inte minnas sist jag var i sånt stort behov av ledighet. Men som tur är så är det bara en morgon kvar att gå upp tidigt innan jag kan njuta av tre veckors sovmorgon! Att gå upp halv sex är inte riktigt en av mina favoritsysslor. Men så fort jag kommit till jobbet och fått i mig lite kaffe känns livet genast mycket bättre.

I går var Leo och träffade sin kontaktperson och hon var verkligen super-rar. Jag tror att det här kan bli hur bra som helst. Eftersom trollen åker på semester med sin pappa nästa vecka så ska första träffen vara vecka 27. Då ska jag också vara med så att vi kan planera in sommaren. Jag är så otroligt glad för Leos skull, det här är nog precis vad han behöver.

Rasmus flickvän messade mig när jag var tillbaka på jobbet efter mötet med kontaktpersonen och frågade mig om hon fick låna trollen, hon var uttråkad. Självklart får hon det. Jag är så glad att Rasmus träffade henne. Hon är verkligen som en del av familjen. De hade varit på ÖB och sen åkt till Eskilstuna klätterklubb så att trollen fick klättra. Hon skickade mig lite bilder också ifrån när trollen klättrade.

När jag kom hem satt de och spelade kort alla tre. Leo var supertrött, det märktes för han tog illa upp över vad de sa och gjorde i stort sett hela tiden. Det är rart med barn… Efter att vi hade ätit så åkte vi och hämtade upp Rasmus vid tågstationen och sen åkte vi för en titt på en lägenhet de kanske ska flytta till. De hade redan varit där en gång men ville ha min åsikt också. Och även om den är både större och lite billigare tycker jag ändå att där de bor nu är bättre. Det är i alla fall inte värt en sån försämring i standard när hyran inte ens är tusen kronor billigare än där de bor nu.

När vi kom hem kröp Leo upp i soffan med datorn på magen så jag och J lade oss i soffan och kollade på serier. Vi tog en paus när Maja kom hem och kom in och berättade vad de hade gjort på träningen och sen kollade vi klart på det vi tittade på. Då hade ungarna lagt sig och jag var supertrött och hade ont i huvudet så vi gjorde också oss i ordning och gick och lade oss.

Idag är det sista rycket på jobbet för att hamna i fas inför semestern. Idag ska jag ta itu med allt jag har låtit vänta den här veckan. Hinner jag i fas idag slipper jag stressa i morgon. Jag skulle egentligen ha behövt jobba över till fem hela veckan, men det går inte när trollen är hemma. I stället har jag haft annat för mig flera timmar under arbetstid som personalmöte i några timmar i måndags och sen mötet med Leos kontaktperson igår som tog några timmars flex. Ni ser att ekvationen inte går ihop va? Behöva jobba över + flera timmars frånvaro = kaos. Så ja, det har varit ”lite” stressigt den här veckan. Men jag tror att jag faktiskt kommer hinna allt jag ska hinna med för att inte gå under av arbetsbördan när jag kommer tillbaka ifrån semestern.

Anledningen till att jag stått ut den här veckan

En bok och en katt

Jaha, blev en liten frånvaro härifrån igen. Skärpning Lilith! Men jag har varit halvhängig och igår när jag äntligen skulle tillbaka till jobbet försov jag mig självklart och hann bara göra mig i ordning och sen rusa. Hann jobba 3½ timma innan fritids ringde om Leo. Han hade huvudvärk och var hängig så det var bara att anmäla vab och åka hem. Känner mig så dum som precis när jag är tillbaka på jobbet går hem igen. Men barnen kommer alltid först. Som tur är så verkar det som om jag kan gå tillbaka till jobbet i morgon. Men väntar en liten stund med att friskanmäla tills jag är säker på det. Är han lika pigg vid middagen som han är nu så kan jag friskanmäla ikväll. Enda fördelen med att vara hemma och vabba är att man kan tillbringa timmar i soffan med en bok i knät och en katt bredvid sig. Det är helt klart himmelriket.

Annars då, vad har hänt sen sist? Inte mycket. Trollen har sommarlov, även om det för Leo innebär att han får vara på fritids eftersom jag jobbar. Maja hade sin första träning igår efter att gipset tagits bort och det var en totalt slut Maja som kom hem efter träningen med ont i hela kroppen. Hon var lite besviken att hon under den här månaden tappat så mycket och jag sa att träning är en färskvara men nu när hon är igång igen så kommer allt snart att komma tillbaka. Det är bara att fortsätta att göra det hon ska så är hon snart tillbaka i sin gamla form igen.

Igår fick jag sova ensam, inte något jag är speciellt överlycklig över att göra. Det funkar finfint under dagen, middagen, kvällen osv. Men så fort trollen lagt sig då blir det mindre kul. När jag är van att ha en axel att lägga mig på men nu är bara kudden där. Men jag slipper att sova ensam ikväll, för att sen få sova ensam i morgon igen.

Idag blir det nog en bok igen i några timmar. Ska tvätta och det där vardagliga men det lär bli några timmar över som jag kan lägga på läsning också. Det är det enda jag ser fram emot när det gäller semestern, alla timmar med läsning. Och sovmorgon också självklart. Men att vara hemma i tre veckor känns så där, jag är inte gjord för att bara vara hemma. Blir rastlös efter bara nån dag. Men som sagt, slippa alarmet känns underbart. Och eftersom man är hemma så slipper man vardagsstressen med komma hem, tvätt, mat, få barn i säng och så ska man sova själv. Ok, nu när jag tänker efter kanske det inte är så illa med tre veckors semester. 🙂

En bok och en katt är receptet för en bra dag

Är det semester snart?

Jag var lite halveffektiv igår, det var den perfekta balansen mellan att njuta av ledighet och att få sånt gjort man gärna skjuter på när man jobbar. Jag skurade badrummet ifrån golv till tak, tvättade tre maskiner, malde tobak, fixade middag och tog hand om köket efter. Men jag hann ändå med massor med slöande och att bara ta det lugnt.

I morse när klockan ringde tjugo i sex var jag helt död, mer än vad jag brukar vara. Jag behöver verkligen semester, som tur är så är det inte så många veckor kvar. Fram tills dess är det bara att bita ihop och stå ut, och försöka njuta så mycket som möjligt av helgerna istället. 2½ vecka känns som en väldigt lång tid för tillfället. Men har jag tur så går tiden rätt fort så att jag äntligen får stänga av alla alarm och bara njuta av semester.

Jag vet att det kommer vara fullt upp på jobbet idag, för även om det inte skulle lämnas in ett enda papper till mig har jag ändå tillräckligt mycket kvar som ligger och väntar på mig för att det ska hålla mig sysselsatt ett bra tag. Och T jobbar idag, vilket alltid är ett plus. Trevligt sällskap när man går ut och röker och när man käkar lunch ska man inte underskatta.

Hemma är det inte så mycket som ska göras, det är samma som alltid på vardagar. Ta hand om den rena tvätten, starta en ny maskin och laga mat. Men ändå är klockan ändå jättemycket innan jag är klar med allt och kan hoppa in i duschen, dra på mig pyjamasshort och en stor t-shirt och sen ta kväll. Jag fattar inte det där. Eller ja, jättemycket låter ju som om det är mitt i natten och det är det ju inte. Men om man tänker på att jag slutar fyra, och sällan är klar hemma innan klockan sju så är klockan jättemycket, när det inte är så mycket som jag gör hemma på vardagarna.

Trött och i behov av semester

Inte så pigg som jag trodde

Jag var nog inte så pigg och frisk som jag trodde när jag bestämde mig för att inte förlänga min sjukskrivning utan istället gå tillbaka till jobbet. Jag har nämligen försovit mig både måndag och tisdag. Och inte lite grann utan vaknat en kvart innan det är dags att åka, därav bristen på blogginlägg. Och det var nära att bli så idag också, vet inte ens hur jag lyckades att ta mig upp ur sängen när alarmet ringde tjugo i sex. Och det går verkligen i snigelfart på jobbet med allt som ska göras. Men det blir i alla fall gjort och det är väl ändå huvudsaken tänker jag. Och eftersom jag varit borta i två veckor låg det en hel del och väntade på mig när jag kom tillbaka. Både måndagen och tisdagen har gått åt till att bara skanna in dokument i de digitala akterna, något som i vanliga fall tar max 20 minuter. Men nu är det som sagt två veckors arbete som låg och väntade.

Och igår kom äntligen trollen hem! Och Leo den lilla gullungen hade en mors dags-present. Alla mina olika favoritchoklad. Det kan ju inte bli bättre än så. Fast den bästa presenten är ändå mina tre barn som ger mig glädje varje dag måste jag säga.

Idag lär det väl bli full fart på jobbet med allt som ska göras. För att inte tala om att snart är det månadsskifte och då har jag ännu mer att göra. Men det får i alla fall tiden att gå fort, det finns inget värre än att inte ha något att göra och bara sitta och stirra in i väggen typ och vänta på att få gå hem. Tänkte även passa på på förmiddagsrasten att beställa shorts åt trollen som är en bristvara här hemma. För tillfället är det kyligt och kallt och kräver långbyxor men nån gång kommer ju sommaren.

Efter jobbet blir det det gamla vanliga med hem och tvätta och laga mat. Även fastän det inte riktigt finns ork till det än så måste det göras, ork eller inte. Redan när jag klev upp längtade jag tills det är kväll så man får ta en varm dusch och sen krypa ner i sängen och kramas och kolla serier.

Inget smink i världen kan dölja tröttheten

Hatar att sova ensam

Igår var första dagen hemma som jag inte behövde lägga mig efter att trollen gått till skolan eller sova middag på soffan senare. Det går som sagt framåt och ingen är gladare över det än jag för på måndag måste jag tillbaka till jobbet oavsett. Jag har inte råd att vara hemma längre, och jag kan garantera att Försäkringskassan inte kommer att godkänna min sjukskrivning. Men nu känner jag att fortsätter det så här så kan jag utan problem gå tillbaka på måndag.

Maja åkte till Göteborg igår med laget och det var tomt och tyst hemma. Visst, Leo var ju hemma men av nån konstig anledning är han alltid superlugn när det bara är han här så han märks knappt hemma. Jag kommer aldrig vänja mig vid att inte ha mina barn hemma.

Jag hade möte med Leos lärare igår om hans korttidsfrånvaro som är återkommande och vi diskuterade vad vi kan göra, både i skolan och hemma, för att undvika det. För han är ju inte sjuk utan bara totalt slut och behöver vara hemma och vila upp sig och inte ha nån stimulans alls i några dagar. Vi kom överens om lite olika saker vi ska testa och sen ska vi utvärdera det en bit in i nästa termin.

Efter det gick jag och Leo och handlade. När vi var där sa han att han ville ha färdigblandad sallad till middag och ingen blev gladare över det än jag. Då slapp jag laga mat. För även om jag är mindre trött nu är jag inte heller helt pigg. För att inte tala om att jag hatar att laga mat och är glad så länge jag slipper. Och så skulle vi hitta nåt lätt till middag idag och kom överens om att det blir nuggets och dipp. Funkar finfint för mig.

Ikväll blir det bara jag och Leo här. 🙁 Maja är ju som sagt i Göteborg och J ska inte sova här ikväll. Jag hatar att sova ensam som alla som känner mig vet. Det går finfint att vara ensam under dagen men när kvällen kryper sig på så hatar jag att det bara är jag. Det är då jag går och lägger mig tidigt bara för att det ska bli nästa dag lite snabbare.

du är saknad här hemma

Back from the dead

Sakta men säkert återkommer orken. Inte mycket men tillräckligt för att jag ska tro att jag faktiskt klarar av att gå tillbaka till jobbet på måndag. Idag var första dagen som jag inte behövde lägga mig igen efter att trollen gått till skolan. Som sagt, små, små framsteg varje dag.

Maja har varit på återbesök om sin tumme och den läker bara fint. Hon får ha gips i två veckor till sen ska den nog vara tillräckligt bra för att kunna ta bort det. Hon hade hoppats att de skulle gipsa om så att hon fick chansen att klia sig ordentligt över hela armen mellan att de tog bort det gamla gipset och satte dit det nya, men hon fick ha kvar det första.

Idag åker hon till Göteborg och kommer hem på söndag. Det är ju basketcup och även om hon inte kan spela får hon i alla fall följa med. Så det blir några dagar extra utan henne eftersom det är pappahelg och det därför betyder att när hon kommer hem ifrån Göteborg åker hon till pappa och kommer hit på tisdag. Jag gillar inte att vara utan nåt av mina troll så länge, men är superglad för hennes skull att hon fick följa med på cupen även om hon inte kan spela. De kommer att ha superkul, det är jag helt övertygad om.

Själv tillbringar jag mesta tiden på soffan, med min virkning. Orkar inte göra så mycket mer så det blev till att plocka upp virknålen igen för första gången på evigheter. Än så länge har jag improviserat ihop en korg till ljusen. Vi fick ju massor med olika doftljus ifrån PartyLite av mamma för ett bra tag sen. Så många att de inte ens var i närheten av att få plats i min ljusförvaring så de har stått i bokhyllan i vardagsrummet. Och det har drivit mig till vansinne att se alla påsar och kartonger men jag har inte hittat nån bra förvaring. Så då får jag väl fixa det själv. Så nu är en korg helt klart och den andra är på god väg. Behöver ju inte bara förvaring till ljusen utan även till vaxkakorna som för tillfället förvaras i världens fulaste glasburk. Så då gör vi en till korg. Men det var så länge sen jag virkade att jag fick fräscha upp minnet med hjälp av Youtube för att komma ihåg både hur man gör maskorna, och sen hur man ens kommer igång med en magisk cirkel.

I eftermiddag har jag möte med Leos lärare om hans återkommande korttidsfrånvaro. Jag ser ett mönster på när han blir överstimulerad och behöver vara hemma och vila upp sig nån/några dagar så vi ska försöka hitta en lösning så att det kan undvikas. Men det är inte förens klockan tre så jag har några timmar kvar tills dess. Ska försöka orka med att köra en tvätt, och behöver även gå och handla men det tar jag nog efter mötet, annars blir det till affären, hem och sen till skolan. Blir nog soffan och virkning ett tag till.

Hur man fördriver tiden

Absolut inte min grej

Jag är verkligen inte gjord för planeringsdagar! För det första fixar jag inte att behöva sitta ner i åtta timmar, då får jag ont i både ryggen och knäna. För det andra blir jag så otroligt trött av att inte få använda kroppen under dagen, utan bara använda huvudet. För det tredje behöver jag mellan varven, rätt ofta, få stänga in mig, vilket är rätt så omöjligt på en planeringsdag. Nej, det är absolut inte min grej.

Trots att vi blev klara lite tidigare så blev jag ändå sen hem. Bästa Kalle var här för att hålla ett öga på Leo, och så hade han handlat det jag glömde bort att jag skulle ha handlat i måndags som var slut när vi skulle veckohandla. Annars hade det blivit knepigt att få till middagen.

Maja och Kalle åkte iväg på träning, så det var bara jag och Leo kvar här. Vi käkade och pratade lite om dagen som varit, vad de gjort i skolan osv. Middagen är familjens stund att uppdatera varandra om vad som händer i livet och prata om stort och smått utan tv, dator och mobiler som stör. Den stunden är helig för mig.

Eftersom jag kom hem sent blev middagen sen. Så när vi väl skulle sätta oss ner och äta var klockan lika mycket som den brukar vara när jag hoppar in i duschen. Så när vi väl ätit och jag fixat matlådor och fått ordning i köket efter maten hoppade jag i pyjamas. Leo satt och zoomade ut omvärlden vid datorn, som han har ett otroligt behov av att få göra, så jag kröp ner i sängen med mina serier i väntan på att Maja skulle komma hem.

Vi pratade lite om hur träningen gått och lagom tills hon skulle in i duschen ringde J och sa god natt. Vi småpratade lite om allt och inget innan vi sa hej då. Jag hatar att sova utan honom, även om det bara är för en enda natt, men att få höra hans röst gör det lite lättare. Och jag sover ju aldrig helt ensam, sover inte J här så sover Roxy med mig.

Men idag slipper jag sova ensam, tjoho! Och idag när jag kommer hem ska jag ta itu med det jag inte hann igår när jag kom hem så sent. Som tvätten. Och förhoppningsvis även hinna mala tobak. Men först en dag instängd på mitt kontor, när jag trivs som allra bäst.

Mitt andra sovsällskap

Som jag har längtat

I vanliga fall tar jag ju bussen till jobbet, och det går rätt fort. Tar ungefär tre låtar på Spotify. Och ja, jag mäter inte avstånd i minuter eller meter, jag mäter dem i hur många låtar det tar. Men med cykeln tog det bara 1½ låt. Sen att det är uppförsbacke nästan hela vägen, och jag är otränad som fan är en annan femma. Hade ont i låren hela dagen på jobbet. Det hann gå över lagom tills jag skulle cykla hem igen. Och bara för att jag hade uppförsbacke hela vägen dit betydde det inte att det var nerförsbacke hem. Nej nej. För vägen som jag cyklar till jobbet är enkelriktat, vilket betyder att jag måste ta en annan väg hem. Som består av en jättebacke. Och självklart hade jag motvind. Men gud så skönt det var att cykla ändå, jag har alltid gillat det. Förstår inte varför jag inte gjort det på så många år. Men ångrar fortfarande att jag inte köpte en cykelkorg när vi ändå var på Jula för att köpa ett lås till cykeln.

Kände rätt fort på jobbet att jag nog borde ha varit hemma några dagar till. Men bara för att jag tycker det så betyder det inte att min lön håller med, och det gör den absolut inte. Så det var bara att bita ihop och se glad ut. Som tur var så gick tiden rätt fort.

Hemma säckade jag ihop helt. Jag skulle ha tvättat, men det fanns det ingen ork till. Men Majas träningskläder var jag så illa tvungen att ta itu med. Trodde jag, det fixade Maja. Gullunge! Mala tobak blev inte heller gjort, får köpa ett paket till jobbet idag, och mala tobak när jag kommer hem istället.

Jag hoppas att idag går lika fort på jobbet. Men vet att jag har en del som i alla fall kommer att hålla mig sysselsatt en del av tiden. Och det är min vecka att ta fakturorna, men det går nog rätt fort eftersom det inte är månadsskifte riktigt än.

När jag kommer hem måste jag mala tobak och ta itu med tvätten. Annars får vi gå nakna och det gillar nog ingen att behöva se. 🙂 Sen när Maja är på träning och Leo gått och lagt sig får jag äntligen krypa ner i sängen med J och kolla nya avsnittet av PLL som äntligen börjat igen! Som jag har längtat.

Hängig och trött

 

Nån form av rekord

En dag hann jag vara på jobbet efter att ha varit hemma med skruttig Leo innan jag blev skruttig istället. Men envis som man är vägrade jag att gå hem, trots att jag nog egentligen borde ha gjort det. Det som jag brukar göra på nån timma på förmiddagen tog mig en hel dag att bli klar med, och hälften blev fel för att huvudet inte hängde med. Så ingen var mer glad än jag när det äntligen var dags att åka hem.

När jag kom hem skulle jag rulla en cigg och svetten bara rann. Av en cigg! Vet ni hur icke ansträngande det är att rulla en enda cigg? Men eftersom jag har familj var det bara att strunta i det och göra det som behövde göras ändå. Vi måste trots allt äta, och ha rena kläder på oss, så matlagning och tvätt måste man ju ta ändå. Men sen gjorde jag inte mer än så heller.

J skulle sova hos en kompis, så det var bara jag och katten i sovrummet. Tills Leo kom på att då kan ju han faktiskt passa på att sova inne hos mamma, vilket han fick göra. Jag hatar ju att sova ensam så för mig gick det så bra så att han sov inne hos mig. Speciellt när jag mår så här. Dividerade hela kvällen med mig själv om jag skulle sjukanmäla mig, vilket jag egentligen inte har råd att göra, eller om jag skulle bita ihop eftersom det bara är två dagar kvar, och gå och jobba. Men när lungorna brände varje gång jag andades så kändes det som att det spelar kanske ingen roll om jag har råd att vara hemma eller inte, så jag sjukanmälde mig. Och känner mig skitdum över det för jag har varit hemma så mycket med Leo. Men vad ska man göra? Men en dag på jobbet, det måste ju vara nån form av rekord, och inte av det positiva slaget.

Har vaknat till och från sen klockan tre i natt så till slut gav jag upp och startade kaffet. Har minimalt med saker jag tänker roa mig med i dag. Typ samma som igår, tvätt och matlagning. Resten får vänta tills jag blir lite piggare. Leo pysslar om mamma, samtidigt som han tycker att det är lite skönt att jag är sjuk så han slipper vara på öppna verksamheten. Men han funderar på att gå dit en stund i morgon för då skulle de tydligen baka bullar.

Myspys