Vardagligt

Utemiddag, nytt jobb och hemmafrulivet

Ännu en lång vecka har passerat och nu är det äntligen helg. Jag var så slut igår att jag släckte lampan och lade undan boken redan klockan nio, och då vaknar man tyvärr tidigt.

I onsdags var jag ute och käkade med alla tre ungarna och JO. Vi gick till Ming för Maja ville tydligen ha kinamat och då blev det så. Jag är bara glad till alla ursäkter att slippa laga mat. Och det var så skönt att sitta där med alla tre barnen, det händer inte så ofta. När vi kom hem var jag trött och frusen så då blev det tända ljus och sängen med en bok.

Vi har ju en termostat i hallen som gör att vi alltid ska ha 22 grader inne. Vilket vi har. Förutom i mitt sovrum självklart så där är det att tända ljus på kvällarna som gäller. Och att ha en hoodie på sig.

Jag har sökt ett jobb också, som jag inte kommer att få. Erfarenheten har jag, men det finns det andra som har mer än vad jag har. Men man kan ju inte få ett nytt jobb om man inte söker. Jag trivs bra där jag är nu, med kollegorna och chefen. Jag har världens mest fantastiska chef. Jag trivs med allt, förutom arbetsuppgifterna som är till 95% de mest tråkiga och enformiga man kan göra. Därför söker jag nytt. Chefen vet om det här och står gärna som referens för de jobb jag söker.

Vad har mer hänt? Inte så mycket. Igår lagade Leo mat. Han skulle gjort tacoköttbullar och spagetti, men det slutade med att det blev nuggets istället. Det är ju nästan samma sak. 🙂 Men jag slapp laga mat och det är jag mycket tacksam för. Tacoköttbullar får det bli idag istället.

I helgen blir det en del städning, hemmafrulivet när det är som sämst. Jag har varit trött och haft ångest så det har inte blivit så mycket gjort hemma som det borde ha blivit, och alltså får jag ta det nu i helgen istället. Jag tror även att Kalle skulle färga mitt hår i helgen, jag måste höra efter med honom vad vi kom överens om. Jag har i alla fall världens utväxt som behöver få lite omvårdnad. Nu blir det mer och mer lila, och det som går mer åt det bruna vi inte fick bort genom blekningen klipps bort allt eftersom det växer ut. Vilket påminner mig om att jag borde ju faktiskt boka en klipptid nu, det var två månader sen så det är dags att få bort lite mer. Gud vad jag längtar tills allt är borta och jag kan låta det växa ut igen, jag saknar ju mitt långa hår.

(Visited 89 times, 1 visits today)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.