Advertisements

Jag vet inte hur många gånger jag öppnat och stängt bloggen för att jag bara stirrar på en tom ruta och inte vet hur jag ska börja. Jag vet vad jag vill ha sagt, men inte hur jag ska säga det.

De som känner mig privat vet att hösten har varit riktigt tuff. Mycket har hänt men inget som jag har kunnat skriva här då jag inte vill hänga ut folk jag bryr mig om. Och utan att nämna dem har jag inte kunnat skriva om vad som pågår utan att utlämna typ 98% och inläggen skulle bara vara förvirrande.

Men ja, mycket har hänt som har tagit all min ork och min energi, och pågår fortfarande till viss del. Så fort jag tror att det börjar vända händer det nåt nytt, jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har blivit totalt golvad. Och sen verkar det vända, sen blir jag golvad igen osv.

Det har tagit otroligt mycket på krafterna och jag har väl inte i de situationerna varit världsbäst på att ta hand om mig själv. Eller ja, det har inte funnits tid till det. Eller ork. Det har mest varit att ta sig igenom dag för dag. Och jag har märkt hur det har påverkat mitt mående men har inte kunnat styra över det.

Till slut kommer man till en punkt där det bara inte går mer, när all energi till att ens ta sig igenom dagen är som bortblåst. Då ångesten golvar en så totalt att man inte ens kommer utanför dörren. Där är jag nu. Sjukskrev mig i onsdags och planen är att vara tillbaka på måndag. Vilket jag vet är för kort tid för återhämtning egentligen. Men jag behövde bara ett litet andrum, att bara vara, andas och samla lite energi. Till att orka ta mig utanför dörren i alla fall.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.