"> Mobbing, fysiskt våld och polisanmälan -

Mobbing, fysiskt våld och polisanmälan

I veckan fick jag ett telefonsamtal från en panikslagen Leo som hade stängt in sig på expeditionen för att en skitunge hade gett på sig honom. Fysiskt. Det är inte första gången heller, just den här skitungen har varit på honom sen femman.

Jag sa åt honom att gå och leta upp sin mentor, men han vägrade att gå ut från expeditionen så jag ringde hans mentor, berättade vad som hänt och hon gick dit på en gång. Det här har alltså pågått sen femte klass och inget händer. Eller jo, mentorn gör vad hon kan och har haft otaliga möten med både honom och hans föräldrar. När inte det funkar är det rektorns jobb att kliva in och reda ut situationen då hon har större befogenheter. Vilket hon aldrig gör.

Den här gången var en gång för mycket. Jag var på jobbet så jag tog fram våran internkatalog för att kolla upp hennes nummer, men hon satt i möten hela eftermiddagen så jag drog iväg ett mail istället. Leo kom upp till mig på jobbet, jag gjorde klart det jag höll på med och sen gick vi hem.

Hemma ringer rektorn upp mig, supertrevlig till en början. Tills jag kom på henne med att ljuga. Hon sa nämligen att hon inte känt till situationen men jag råkar veta att mentorerna påtalat gång på gång hur det står till med det här skitungen, att inget de gör hjälper och att hon måste göra något. Vilket jag upplyste henne om. Att jag vet att hon har känt till situationen från början. Då försäger hon sig och säger att ja, det kom ju in en kränkningsrapport senast i December. Ja säger jag, och alltså har du känt till det så varför gör du inget? Ja de kunde ju ha ett medlingssamtal men jag upplyste henne om att det har de haft i två år och inget blir bättre. Den här skitungen ber om ursäkt, är lugn nån vecka för att han har ögonen på sig och så är han igång igen. Så det är varken jag eller Leo intresserade av att han går på.

Frågade också hur det blir med polisanmälan eftersom Leo både blivit inknuffad i ett skåp och sen blivit slagen. Där slingrade hon sig rejält. Jag upplyste henne om att skolan har ju faktiskt anmälningsplikt när något sånt här händer. Men hon vägrade att svara på det. Jag sa att nu får Leo stanna hemma tills de kan garantera att han är trygg 100% av tiden han är där, det här har som sagt pågått sen i femman utan att något blivit bättre. Då sa hon att Leo måste ju komma till skolan, det är ju skolplikt. Jag sa att när hon börjar att göra sitt jobb som rektor, och se till att alla elever är trygga, då kan han komma. Min plikt som mamma är att se till att min son är säker. Jag sa att det är ju faktiskt upp till henne när Leo kommer till skolan, är han trygg kommer han, är han inte det får han stanna hemma. Kan hon inte hantera såna situationer ska hon kanske inte jobba som just rektor.

Hon lovade att återkoppla till mig dagen efter. Vilket visade sig också vara en lögn. Leo fick givetvis stanna hemma men hade en tid hos kuratorn han ville gå på så sagt och gjort. Efteråt ringer kuratorn upp mig, för det hade rektorn bett honom att göra, trots att hon lovat mig att hon skulle återkoppla dagen efter med någon form av plan.

Jag och kuratorn hade ett väldigt bra samtal. Jag sa samma sak till honom som jag sagt till rektorn, att Leo stannar hemma tills de kan garantera att han är säker i skolan. Kuratorn förstod varför och sa att för honom har det här högsta prioritet och att han kommer återkoppla regelbundet till mig så att jag kan avgöra när det är tryggt för Leo att gå till skolan igen. Och han sa att han förstår varför jag och K väljer att hålla Leo hemma i det här läget.Jag var välkommen att ringa honom när som helst om jag har några frågor eller funderingar, och Leo var alltid välkommen till honom för att prata även om han inte går i skolan just nu.

Efteråt ringde jag till Leos mentor. För att se hur vi ska lösa så att han inte hamnar efter för mycket nu när han är hemma, gud vet hur lång tid det tar för den där rektorn att lösa situationen. Hon var helt förstörd över hur det hade blivit. Jag sa att jag lägger ingen skuld alls på henne, hon har gjort allt hon kan och det hon har befogenhet att göra, utan det här är rektorn helt och hållet ansvarig för att det har gått så långt som det har gjort. Hans mentor sa även att det rektorn säger om att hon inte känt till situationen är en ren lögn för alla tre mentorerna har sen första början påtalat för henne att situationen är ohållbar, att möten med honom och hans föräldrar inte hjälper, att hon borde stänga av honom när han ger sig på någon fysiskt, osv osv.

Och hon sitter och gör ingenting och sen säger till mig att hon inte känt till situationen. Hon vägrar polisanmäla trots att hon är skyldig enligt lag, och när jag säger vad jag tycker och tänker är hon så feg att hon ber kuratorn ringa upp mig dagen efter, när hon lovade att hon skulle göra det. Vilket var bland det första han sa när han ringde, att rektorn bett honom ringa upp mig.

Nu har de dock bråkat med fel mamma björn. Ger sig någon på mina ungar släpper spärren i mitt huvud. Så om rektorn inte sköter sitt jobb så får väl jag göra det. Om hon inte polisanmäler det får väl jag göra det. Deras ålder gör att det kommer att lämnas över till socialtjänsten, och då kan de föräldrarna få det stöd de så uppenbart behöver i sitt föräldraskap för att sätta gränser, vilket de uppenbart inte kan eftersom den där skitungen betett sig så här i två år nu.

Och eftersom rektorn inte sköter sitt jobb så vill jag inte ens tänka tanken på hur många fler barn än Leo som råkat illa ut. Hon är uppenbarligen fel person på fel plats. Så därför tänker jag, när jag är tillbaka på jobbet kolla i våran katalog vem som är hennes chef och höra av mig till hen. För även om den här situationen med Leo på något magiskt sätt löser sig, så har hon ju klart och tydligt visat att hon skiter fullständigt i sina skyldigheter som rektor när hon låtit det här pågå så länge. Och det är ju som sagt bara situationen med Leo, gud vet hur många andra barn som farit lika illa där hon inte gjort nånting alls åt situationen där heller.

Och fram tills dess att allt är löst, jag får en garanti på att Leo är 100% trygg i skolan och en plan på hur de tänker se till att han är det så stannar han hemma, skolplikt eller inte.

 

(Visited 89 times, 1 visits today)

4 svar

  1. Har ni faktiskt skolplikt? Att man måste gå i skolan..

    I Finland har vi läroplikt, alltså man har rätt att ha hemmaskola om barnet inte kan vara tryggt i skolan.
    Höll ju Oliwia hemma från skolan då mobbningen var som värst, vi fick uppgifter från egenlärare hon skulle göra.

    Helt sjukt att ni ska ha det sådär!
    Hoppas rektorn eller någon annan gör något och det snabbt!
    Förstår bra du håller honom hemma!!

  2. Hej!
    Är fritidspolitiker i Barn- och ungdomsnämnden i Alingsås. Varje sammanträde får vi ta del av olika anmälningar som personal på skolorna har skrivit, ex upprepande kränkningar (mobbing). Om du inte får något gehör från rektorn, kontakta ordföranden i Barn- och ungdomsnämnden i Eskilstuna. Sen även förvaltningschefen. Vänsterpartiet lär ha en representant i nämnden, ta kontakt med den också. Rektorerna är ibland bra på att dölja problem, så att det inte ser dåligt ut i olika kvalitetsmätningar.

    Detta är allvarligt och jag förstår dig som mamma. Hör av dig om du undrar något, så kan jag hjälpa till så gott jag kan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Om mig

Kontakt: lilithsblogg@gmail.com

40 år gammal (holy crap) 3barnsmamma. Läser en hel del. Älskar Linkin Park, färgen rosa och tatueringar. Jobbar som administrativ assistent åt Eskilstuna Kommun.

De andra

Rasmus är 22 år och har flyttat hemifrån. Är gift med JO. Pluggar på högskolan om dagarna.

Maja är 15 år och går i nionde klass. Fritiden tillbringar hon helst med att läsa, hon är en riktig bokmal precis som sin mamma. Xbox och dator är också populärt. Är även engagerad i Ung Vänster, till sin mammas glädje.

Leo är 13 år och går i sjunde klass. Det bästa han vet är att titta på Youtube. Han är en riktig mammagris som älskar att kramas. Är en riktig pratkvarn. Har diagnosen Asperger och är en riktig liten professor ibland.

Kalle är den bästa vännen man kan ha. Vi har känt varandra i över 20 år, och jag tröttnar aldrig på att umgås med honom. Han kan få mig att le med bara några ord och finns alltid där när man behöver honom. En riktig ängel.

Bli en stalker

concrete_twitterconcrete_facebookconcrete_emailconcrete_youtubeconcrete_instagramconcrete_heart
Translate the blog
EnglishFrenchGermanItalianPortugueseRussianSpanish
Kategorier
Tidigare svammel

2020 Reading Challenge

2020 Reading Challenge
Lilith has read 0 books toward her goal of 30 books.
hide

Läser för tillfället


goodreads.com