Advertisements

Jag var ju, som ni vet, otroligt missnöjd med min förra läkare redan efter första besöket hos honom. En av de saker jag inte gillade var att han utan anledning plockade bort fyra mediciner han tyckte att jag borde klara mig utan. Förklarade varför jag inte gjorde det. Med den antidepressiva tyckte han att då byter vi till en annan sort för den jag hade kan ge ångest, det var tydligen en av biverkningarna. Förklarade att jag ätit den i tio år utan att få ångestpåslag av den. Han bytte ändå ut den, mot en som har biverkning viktuppgång hos väldigt många. Försökte förklara att en av anledningarna till att min gamla läkare skrivit ut just Voxra är för att den inte har den biverkningen och eftersom jag hade en ätstörning under i stort sett hela min uppväxt är det inte värt den risken. För går jag upp i vikt kommer det att trigga min viktstörning. Det viftade han bort.

Fast forward ca tio veckor och Lilith har redan gått upp åtta kilo trots begränsat intag kalorier, mer träning och över huvud taget mer aktiv. Så jag borde alltså gå ner i vikt men istället fortsätter jag att gå upp i vikt. Vet dock inte hur mycket jag gått upp totalt för efter de där åtta kilo på tio veckor slutade jag att väga mig. Men jag märker ju på hur kläderna sitter att det inte stannat av utan bara fortsätter och fortsätter. Sist jag pratade med läkaren påtalade jag det men han bara viftade bort det igen. Och det finns ingen notering i journalen om det heller.

Så igår lät jag helt enkelt bli att ta den tabletten på kvällen. Och kommer att fortsätta att göra så fram till nästa fredag när jag ska få träffa en ny läkare. Då ska jag be om att få tillbaka de min förra läkare plockade bort. Ja, den femte kan jag ju inte få återinsatt eftersom att de slutat att tillverka den men det finns så många andra, bra alternativ så det ska nog inte vara några problem att hitta en ersättare.

Jag har ju, trots allt skit som pågått i ett år och som aldrig riktigt upphör utan bara ändrar form, lyckats hålla mig hyfsat bra stabil tycker jag själv. Och de omkring mig håller med. Jag bryter ihop ibland som folk gör när det blir för mycket och dagen efter kliver jag upp halv sex igen och fortsätter med livet typ. Jag har kämpat något otroligt med mitt mående och gjort allt jag kan, och ibland lite till. När jag tror att jag inte orkar mer så hittar jag nån gömma med lite extra energi. Då ska fan inte nån jävla läkare komma och ändra på allt det som hjälper mig att orka och byta ut saker som funkar mot saker som inte funkar. Eller ja, han ersatte ju inte ens alla mediciner han plockade bort. Han tog bort fyra, och skrev ut två andra. Dels plockade han bort mina stämningsstabiliserande men de ersatte han inte. ”Du har ju inte så mycket svängningar så att det påverkar din vardag.” Nej, för att jag äter stämningsstabiliserande din idiot. Eller ja, jag gjorde tills han plockade bort dem.

Så eftersom att han inte lyssnar på det jag säger, sätter in medicin jag i princip bönade och bad om att få slippa för att inte väcka ätstörningen till liv, inte ersätter såna jag verkligen behöver så får jag vara min egen läkare fram tills nästa fredag och bara hoppas på att den nya läkaren faktiskt lyssnar på det jag säger.

Dock fick jag lite goda nyheter på morgonen som höjde humöret. Efter lång väntan, och lite samtal för att höra hur det går, har jag äntligen blivit beviljad underhåll från Försäkringskassan som betalas ut retroaktivt nästa vecka. Och så är det ju trots allt fredag och en rätt bra helg väntar. Så ätstörningen får hålla sig i sitt hörn av hjärnan så tänker jag försöka ha lite fredagsfeeling.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.