Igår kom Leo över, eftersom han inte kan komma i helgen, och det blev tacos, serier och lika mycket skratt som alltid. Vi blev klara med sista säsongen av You, så nu har vi istället påbörjat sista säsongen av The family Chantel, don't judge. 😁 Eftersom Leo har musikkollo den här veckan så var han i säng redan runt klockan 23. Själv roade jag mig med mina serier, och så klart massor med meddelanden mellan S och mig tills det var dags att sova, vilket det var runt klockan två eller så inatt. Jag har lite svårt att slita mig för att gå och lägga mig, och det verkar han också ha.
Det var ju inte jättekul då att jag vaknade av att Leo smällde i dörren när han skulle gå i morse. Tillräckligt mycket för att jag skulle bli så vaken att jag inte kunde somna om. Så jag klev upp, startade kaffet och sen ut med Karma på baksidan så hon fick kissa innan jag gick in till kaffet, som verkligen behövdes. Efter ett litet tag ringde så klart S och vi pratade tills det var dags för honom att åka till jobbet. Men innan dess sa han att han inte kan lova nåt, men att han ska försöka ordna så han kan komma hit i helgen. Jag försöker att inte gå omkring och hoppas för då blir jag ju bara besviken om det inte blir så, men helt ärligt så är det ju klart att man känner sig förväntansfull. Konstigt vore det annars! På ett sätt önskar jag nästan att han inte hade sagt något förens han visste säkert, och då bara sagt något om det hade blivit av.
När vi hade lagt på var det dags för mig att göra mig i ordning och gå ut med Karma igen och sen ta det som behövdes tas om hand här hemma innan min telefonmöte med soc klockan två, pga K så klart, vem annars? Men som tur var så var det över på 10 minuter och sen hamnade jag i soffan med datorn i knät. Nu får det bli boken tills det är dags att äta och så gå ut med Karma ännu en gång.
 |
| Inte alltid lätt, men alltid värt det |
0 comments:
Post a Comment