Tuesday, February 22, 2022

Lovely day

 Min kropp verkar verkligen tycka att sömn är överskattat, fyra timmar ungefär blev det. Jag kunde iofs ha sovit två timmar till innan alarmet ringde, men min kropp bestämde sig för att jag inte skulle somna om så det var bara till att gå upp och trycka igång kaffebryggaren. 

Vi hade ju uppföljning idag klockan tio och jag fick den finfina idén att jag kan ju gå ner. Med all den här halkan som är tog det nästan en timma, men ner kom jag. Det var ju inte jättevarmt direkt men går man tillräckligt snabbt får man ändå upp värmen. 

Mötet gick bra. Det gick faktiskt mer än bra. Jag kan ärligt säga att jag har inte varit så här lycklig på jag vet inte hur många år. Och eftersom solen hade kommit fram var det inte ens kallt längre, så jag bestämde mig för att gå hem också. Jag och Leo gjorde sällskap till HM där han ville in och kika. Och eftersom jag hade Karma hemma som väntade och säkert ville ut och Leo inte kan kika lite snabbt bara bestämde jag mig för att inte följa med den här gången. Jag stannade till på Synsam för att se om de hade fått in mer wipes till glasögonen, mina är snart slut och jag får göra fyra gratis uthämtningar per år med mitt abonnemang. Men de väntade på att få in nya, så jag får nog smita in där nästa gång jag har vägarna förbi. 

När jag kom hem bestämde jag mig för att det var tillräckligt varm för att Karma skulle fixa att ta en skogspromenad, vilket hon gjorde. Men hon sover ju inte mer än jag gör så hon var inte superpigg hon heller. Så när vi kom hem fixade jag kaffe sen blev det soffan med en kaffemugg och några avsnitt av All Of Us Are Dead. Den kan jag verkligen rekommendera. 

Det är vid såna här tillfällen jag inser vilka fantastiska vänner jag har runt omkring mig som inte bara finns där när det är jobbigt, utan som även glädjs med mig såna här dagar när jag får världens bästa nyheter och svävar på moln. 

Jag har till och från haft sällskap av P i mobilen också. Där kan man verkligen snacka om att han glädjs med mig, precis lika mycket som mina vänner. Utan hans små uppmuntrande meddelanden vissa dagar hade de varit mycket jobbigare att ta sig igenom. Som jag längtar efter att det ska bli fredag så att jag äntligen får krypa in i hans famn igen och berätta hur mycket jag älskar honom. 

Livet kanske inte är exakt som jag vill att det ska vara, men det är fan inte speciellt illa heller.

Lite motion har det blivit i alla fall


0 comments:

Post a Comment